Mål 5 – Jämställdhet

Söker du på ordet jämställdhet på NE.se kommer följande mening upp som första stycke ”Jämställdhet innebär att kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla väsentliga områden i livet.” (ne.se). Frågan om jämställdhet väcktes aktivt inom den svenska politiken i början av 1970-talet. Dessa debatter handlade om diskriminering mot kvinnor och år 1979 träde Sveriges första lag i kraft som förbjöd könsdiskriminering.

Går du sedan in på FN:s hemsida ”De globala målen” och klickar dig in på mål fem får du läsa att jämställdhet är en förutsättning för en hållbar och fredlig utveckling. Att hela ämnet handlar om en rättvis fördelning av makt, inflytande och resurser. Det står även att alla former av våld, diskriminering och skadliga sedvänjor mot kvinnor och flickor drabbar såväl individen som hela samhället. Via den korta och informativa texten kan du dra slutsatsen att för att nå en hållbar framtid måste jämställdheten beaktas (globalamalen.se).

Genom hela världshistorien har kvinnan alltid varit i en beroendeställning till mannen. Även om graden av ojämställdhet har varierat har mannen alltid varit samhällets mittpunkt och kvinnorna har endast spelat biroller. Jämställdhet har långt ifrån alltid varit ett ämne att diskutera tex innanför industriernas väggar. Med tiden har frågan där emot växt något enormt hos vissa stora företag, bland annat hos Sandvik Coromant.

HR-generalisten på Sandvik Coromant Malin Åhrlin arbetar med jämställdhet och berättar bland annat att Sandvik sällan använder ordet jämställhet i sina arbeten. Istället använder de stora företaget ordet likabehandling då alla oavsett kön, sexuell läggning, etnicitet, religion mm ska behandlas lika och företaget jobbar för en mångfald på arbetsplatsen. Åhrlin nämner att denna frågan är viktig för företaget, men att det är ett svårt ämne att behandla.

Sandvik lägger mycket resurser på att hela tiden förbättra sitt arbete med sina medarbetare och lyfter ofta frågan om jämställdhet och likabehandling på sina många projekt. En stor satsning gällande ämnet är en ledarskapsutbildning för att utbilda chefer och liknande gällande likabehandling för att kunna sprida kunskapen om hur man värnar om jämställdheten. Sandvik är också stolta över deras tidigare arbeten, även om det är en förhållandevis ny fråga förklara Malin Åhrlin.

HR-generalisten lyfter också att Sandvik väljer att jobba med de medarbetarna de redan har och värnar mer att de mår bra än hur siffrorna gällande fördelningen mellan män och kvinnor på arbetsplatsen ser ut. Produktionen går i första hand, sen om kompetensen finns hos en kvinna eller man är mindre väsentligt. Hon kan där emot berätta att mycket kvinnor på företaget har någon form av chefsroll.

Malin Åhrlin berättar att Sandviks arbete med likabehandlingen kommer att fortsätta prioriteras och att hon tror att förändringar och förbättringar redan kan ske på vår skola, Wilhelm Haglunds gymnasium. Om grundinställningen redan i yngre år är att man står upp för sig själv och accepterar sin omgivning inom rimliga gränser kommer det även påverka Sandvik då de kommande arbetarna har en bra grundinställning för sina medarbetare och är öppna för mångfald tror Åhrlin.

Erika Andersson

Mål 9 – Hållbar industri

När man pratar om hållbar industri så tänker många på energi, men på Sandvik Coromant Gimo så innefattar det flera olika faktorer. Hållbar industri är allting som finns innanför väggarna på fabrikerna. Det handlar om personal, miljö och arbetsmiljö. Man vill skapa en trivsam och attraktiv arbetsplats, en arbetsplats som man kan bli stolt över. Det här är en stor skillnad mot hur det såg ut i fabriker under den industriella revolutionen.

Under slutet av 1700-talet bolmar det svart rök ur skorstenarna i den nya industristaden Manchester. I mörka, fuktiga, smutsiga och trånga lokaler arbetar män, kvinnor och barn i olika åldrar. De jobbar länge och hårt, ofta så får man ett monotont uppdrag. Någon fastnar i sin maskin och sliter av sig sin arm, han skriker av smärta och blir i nästa sekund utkastad från fabriken. Dagen efter är det någon ny som kör samma maskin och efter några veckor gör den personen samma misstag.

Skogar avverkas och inget ersätter dem, man bryter malm och de metoderna man använder sig av försämrar miljön oerhört. Dessutom bygger hela industriekonomin på de fossila bränslena. Ovanstående information har vi hämtat ifrån Historia123. (Wendell, 2011-06-13)

Hur ser det ut i fabrikerna idag och hur kommer det att se ut i framtiden? Säkerheten för operatörerna har ökat oerhört mycket, om du blir skadad på jobbet nu så behåller du ditt jobb och arbetsgivaren försöker minska risken för att samma olycka ska hända igen. Under vår intervju med Joakim Fagerudd, site manager på Sandvik Coromant Gimo, så berättar han att de jobbar väldigt mycket med MIA rapporteringar. Om man som anställd ser något som är farligt eller något som kan ställa till en olycka eller incident så kan man skriva ner det och så försöker företaget att åtgärda det. Det visar ju på att man idag i alla fall på vissa fabriker jobbar konsekvent med säkerheten.

Hur planeten mår är också ett hett ämne på fabrikerna i Gimo, Joakim Fagerudd säger att just nu ligger de på en god nivå gällande sortering och återvinning. Det behöver de bli bättre på, till exempel så finns det inte en separerad påse för matavfall och en för skräp i matsalarna utan allting slängs i samma kärl. Det är ett utav flera uppenbara områden att förbättra.

Vad gör man med restmaterial och bitar som har eventuella defekter på Sandvik Coromant Gimo? De förvaras en låda för skrotprodukter. Den körs sedan till en återvinningscentral där de smälts ned. Det här gör man för att bitarna ska återvinnas och inte komma ut på marknaden av misstag, säger Fagerudd. Under det senaste året har man även jobbat med att försöka bli av med den oljetank som man använder för att värma lokalerna med. Man har nu grävt ner fjärrvärmerör i marken ifrån flisverket Neova som ligger i anslutning till fabrikerna. Tanken är att man ska kunna värma sina lokaler med värmen ifrån flisverket. Detta gör att fabrikerna i Gimo blir nästintill fossilfria, i alla fall så kommer man inte att använda eldningsolja längre, dessutom kommer företaget att spara nästan en miljon kronor om året på grund utav att man slutar med eldningsoljan. Nu kan man även förflytta överbliven värme ifrån skärtillverkningen upp till verktygsfabriken ifall det skulle behövas. I framtiden kanske man även kan skicka tillbaka överbliven värme upp till Neova för att inte göra av med mer värme än vad som krävs, den värmen kanske kan skickas ut till bostäderna i närheten istället.

Miljön är ett jätteviktigt ämne för Sandvik Coromant för att man vill bevara vår planet och kunna använda de resurser som finns på ett klimatsmart sätt. Man tror även att kunder och anställda i framtiden kommer att välja vilka de vill jobba med eller för utifrån miljöfrågan och då vill Sandvik såklart vara långt upp på listan. Joakim Fagerudd tror att man skapar en lojalitet och stolthet hos sina kunder och medarbetare just med miljöfrågan. Man ska kunna vara stolt och säga att där jag jobbar eller där vi köper våra produkter gör man allt man kan för miljön.

På Sandvik Coromant Gimo gör man det som man tror är viktigt just nu för den yngre generationen, för de som ska bli jobbsökande om några år. Klimatfrågan är något som de har märkt är en viktig sak för besökare, speciellt unga besökare är dem som undrar hur företaget ställer sig till hållbarhet. Det ger en fingervisning om att miljön är en viktig aspekt för framtidens industriarbetare. Joakim Fagerudds mål är att företaget så småningom ska bli helt klimatneutralt och kanske ska man kunna bidra till miljön på ett positivt sätt?

 

Källförteckning

Joakim Fagerudd, site manager på Sandvik Coromant Gimo.

Wendell, J. (2011). Den industriella revolutionen. Historia123.
 http://www.historia2.se/historia123/?p=537 2019-01-18

 

/Linnea Lundegård och Elin Bennbom

Mål 12 Hållbar konsumtion och produktion

Vi är tre elever från Wilhelm Haglunds Gymansium, Rasmus, Jesper och Alexander. Vi har fått i uppgift att skriva om FN:s globala mål som skall vara uppfyllda år 2030. Specifikt mål 12 just för våran grupp. Det målet innebär att säkerställa hållbara konsumtions- och produktionsmetoder. Inom kort så kommer vi träffa Jörgen Lindström som jobbar på Sandvik Coromant Gimo, på en intervju för att få mer information om hållbar konsumtion och produktion. Vi kommer att publicera resultatet här på bloggen.mife.jpg

MÅL 8, ANSTÄNDIGA ARBETSVILLKOR OCH EKONOMISK TILLVÄXT

Hej! Vi är en grupp på tre killar, Linus, Simon och Felix. Vi har fått en gruppuppgift av skolan som handlar om SDG och en framtida skola. SDG är de 17 mål som FN tagit fram som alla FN länder ska försöka nå innan 2030. Vi ska börja med att intervjua Per Sjöqvist som är ekonomichef på Sandvik Coromant. Vi ska ställa några frågor inriktade på arbetsvillkor och lite om miljötänket som Sandvik har. Vi kommer att publicera ett inlägg på bloggen när vi gjort klart vår intervju.

Mål 9 HÅLLBAR INDUSTRI

Vi är fyra elever från Wilhelm Haglunds Gymnasium som går i årskurs två. Vi heter Gustav, Cameron, Elin och Linnea. Vår grupp ska jobba med det globala målet hållbar industri med fokus på framtiden. Målet handlar att man vill skapa en hållbar och effektiv industri av hög kvalité. Under vårat arbete kommer vi att intervjuva en chef på Sandvik Coromant AB, skriva blogginlägg och bygga en modell utav vår framtida WHG-verkstad. Vår intervju kommer att ske den 16/1-19 efter det kommer vi att uppdatera bloggen om vår intervju.

fulbild

Mål 5 Jämställdhet

Vi är en grupp på fyra personer från wh17 som jobbar med mål 5. Detta målet berör jämställdhet mellan kvinnor och män. Vi har intervjuat en av Sandviks anställda som jobbar med detta område och just nu håller vi på att bearbeta materialet från intervjun som vi sen ska dela här på bloggen. Vi alla i gruppen tycker detta SDG-projektet kommer att bli spännande och förhoppningsvis lärorikt.